Drömmen om Ceskyterriern började 1934. Frantisek Horák (1909-1996) i Tjeckien ägde och jagade med Skotsk Terrier. När han lärde känna Sealyhamterriern insåg han att något mitt emellan Skotsk Terrier och Sealyhamterrier förmodligen skulle leda till en ännu lämpligare jakthund. Han ville dessutom ha en hund som var rörligare än dessa två terrier. Han ville ha en liten, rörlig och fullt pigmenterad ras med hängande öron. Han ville att rasen skulle ha en lättskött päls som klipps istället för trimmas. Han ville också ha en ras som var lätt att hantera och som kunde leva och jaga i flock utan bråk.

Som genetiker var han också intresserad av att se om det är möjligt att utveckla en ny ras från ett mycket litet antal individer. År 1949 började han arbeta för att hans dröm skulle bli verklighet.

Horak visade upp sitt avelsresultat redan tio år senare när han 1959 visade tre individer av sin nya ras utom tävlan på en internationell utställning. Rasen blev samma år registrerad i det tjeckiska rasregistret under namnet Ceskyterrier, som helt enkelt betyder tjeckisk terrier. Rasen godkändes officiellt av FCI 1963.

Ceskyterriern idag

Ceskyterriern idag uppfyller alla de kriterier som Horák ville ha hos sin ras med ett undantag. Ceskyterriern blev aldrig någon jakthund. Några av de första Ceskyterrierna dog i jaktolyckor och därefter ville man inte längre använda dessa dyrbara hundar till jakt. Istället avlade man på exteriör, mentalitet och hälsa. Något man gör ännu idag. Jakten förlorade man på vägen, vilket de flesta idag är tacksamma för. Den rastypiska följsamheten och bristen på jaktinstinkt gör att Ceskyterriern är lätt att ha lös i skog och mark.

Den första ceskyterriern kom till Sverige redan 1969. Det finns idag ca 200 Ceskyterrier i Sverige. Det innebär att det fortfarande är en ovanlig ras. Inte många vet hur en Ceskyterrier ser ut.

Sverige har alltid varit ett av de länder där Ceskyterriern varit mest poulär, och de svenska ceskyterrierna har ett gott rykte. Flest Ceskyterrier finns idag i Tjeckien och Storbrittanien. Antalet Ceskyterrier i världen är fortfarande så litet att rasen är utrotningshotad. Trots detta har man lyckats bevara rasens goda hälsa, rastypiska exteriör och temperament.

Ceskyterrierns exteriör

Rasen är ca 30 cm i mankhöjd och de flesta väger mellan 8-10 kg. Färgen är grå och förekommer i alla grå nyanser från silvergrå till gråsvart. Vita tecken förekommer och vanligast är vitt bröst och vita tassar. Tantecken kan förekomma och syns bäst på mörka hundar. Brindle (strimmig) färg är vanligt men är enligt rasstandarden ett fel.

Ceskyterriern skall vara en lågbent terrier med lång mjuk och silkig päls som klipps enligt standarden (se bild nedan). Den rastypiska rygglinjen skall vara böljande och får inte vara rak. Huvudet skall vara långt. Öronen skall trekantiga, väl burna och vare sig för stora eller för små. Ceskyn skall vara elegantare än både Skotten och Sealyhamen. Den skall ha något längre ben än ursprungsraserna och rörelserna skall vara fria och livliga.

En mycket rastypisk Ceskyterrier - Yllegårdens Ulliga Yllet

Ceskyterrierns temperament

Ceskyterriern har rykte om sig att ha ett synnerligen gott temperament, och är förmodligen den mildaste av våra terrierraser. Den har terrierns personlighet utan att vara ettrig. Den är lugn, klok och lättfostrad. Ceskyn är en utpräglad sällskapshund, och den älskar sin familj. Den vill inte gärna vara ensam. Den kan vara en smula reserverad mot främmande människor och djur, men är aldrig aggressiv. En utpräglad egenskap hos Cesyterriern är att den är mycket följsam. Utomhus följer den sin ägare hack i häl även utan koppel. Inomhus är den en trogen och kelig följeslagare, som tycker om att vara nära.